mygoalironman

När jag i Lördags va nere och sprang Gersken runt som var en tävling så efter målgång fick ja reda på av Anders en klubbkamrat att det var Östadkulle Klassikern i dag, nappade på de och sa ja visst jag kommer.

Tävlingen är som sagt en klassiker så nu var det cykling som man tävlade i, den 11 Augusti kommer det vara en simtävlning, sen avslutas den med en löptävling i höst, och det är totaltiden man tävlar med.

Jag kände mig ganska mör i benen efter tävlingen i lördags, jag sprang ändå ganska fort för att tala för mig själv, 4:10 tempo. Så jag bestämde mig mer eller mindre i sista minuten att cykla ut till tävlingen för att mjuka upp benen lite, det va en cykling på 15Km.

Jag hade 2 mål med denna tävlingen, mitt primära mål var att cykla in mig i tempo, (hitta en bra position och få lite vana på tävling) det var första gången jag kittade min cykel med disc-hjul, 80mm styrstam som ska användas när jag kör tempobågar, istället för 110 som vid linje cykling.

Allt detta för att på lördag när jag ska tävla i Borås i ”Borås city triathlon” där det är till-låtet att använda sig av just denna uppsättningen, så detta var träning inför den tävlingen, prio 1.

Mitt sekundära mål var att gå för seger. En klubbkompis Erik rosén sa att med den cyklingen jag gjorde på Hisingen runt så har jag chans på seger här, så det hade jag i bakhuvudet.

På vanliga linjelopp och vissa triathlon tävlingar är det inte till-låtet att cykeln ser ut så här, jag kör med en aero flaska fram mellan styret som jag hade 70Gram elektrolyter i, sen hade jag en liten flaska med mig med bara vatten också. hade även med mig 1 Gel i ryggfickan.

Triathlon klubben hade fler representanter på plats, jag fick tipset av Anders här att det brukar vara klung-körning ut till Långaredsbacken, där brukar det komma en ryckning. Då skulle ja vara med.

Start skottet gick klockan 15, och jag tror alla var samlade i en stor klunga hela vägen genom östadkulle och ut till stora vägen, jag var med längs fram hela tiden och såg inte vad som hände bakom mig.

När vi kom ut på stora vägen är det 4-5 km bort till Långaredsbacken jag låg på 4 rulle i början, dragningarna var ungefär 1,5-2 minuter, så när jag kom upp längs fram och skulle dra så lade mig på dagsformens dragtempo, sen när jag gick ut till vänster och skulle backa ner och lägga mig på rullen igen så kom det inte upp någon på min höger sida, så jag kollade bakåt, och jag hade en lucka bak på 100 meter.

Okej tänkte jag, på en halv sekund övervägde jag situation det är 37 Km cykling, långaredsbacken kommer om 1-2 km jag är stark uppför (tycker jag) Jag spelar på detta kortet, jag går all-in det får bära eller brista. Enda nackdelen är att jag måste ligga och dra själv hela tiden, dom som ligger bakom mig kan utnyttja rullen och får vila mycket mera men kan ändå cykla lika snabbt hela tiden.

Jag kom upp till Långareds backen och här hade jag min lucka på 100 meter, jag tänkte jag gör en stark cykling uppför och förhoppningsvis hänger alla på för att inte tappa mig, och tanken var att dom skulle bli straffade för att hänga med i mitt tempo uppför och inte orka dra upp farten med en gång efter backen.

Det gick som jag tänkte, det gick bra uppför, på toppen gick jag ner i tempo och hade bra fart med en gång, jag visste att jag skulle få lite återhämtning längre fram när nerförsbackarna börjar så det är nu jag måste hålla farten uppe.

Vid vätske kontrollen i Långared fick jag höra efteråt av arrangörerna att jag hade en lucka på 2.5 minut bakåt. Jag visste att kan jag hålla detta tempot kommer dom aldrig ikapp, frågan är om jag kommer krokna. Jag drog i mig en Gel halvvägs.

När jag kom ut vid Sollebrun och på vägen tillbaka då var det tufft, jag hade rak motvind och det blåste hårt, nu tappade jag massor med fart, och jag visste att kommer den en rulle bakom mig nu så har inte jag en chans att hålla undan när det ligger en fräsch gubbe längs fram hela tiden och drar och tar all vind.

Men jag kände att efter en cyklingen jag gjorde under 30Km att det är jag som ska vinna för fan vad jag cyklade på, men tänkte hela tiden och ville vara smart också, passade på att vila 5-8 sekunder i nerförsbackarna utan att trampa och fyllde på med elektrolyter.

Kom in i östadkulle igen och med 5 Km kvar kände jag att detta är mitt lopp, jag tar detta. Så jag rullade in i mål på tiden 1:00.14, Legat och dragit själv i stort sett hela banan och hemska motvindar sista milen så blev det ändå seger och ett nytt ban-rekord.

Snittade lite över 37Km/h hade en kadens som är 10 över mitt normala p.g.a. motvindarna, och för att jag hade återhämtning i nerförsbackarna så hade jag en toppfart på 65Km/h

Sen var det bara att cykla hem 15Km =D

Stort tack till Magnus Eliasson tack,tack!

Klubben hade även flera framgångar, i barnklassen 11år vann Oskar Eliasson ”korta” banan 13km

Grattis till dej

Summa kardemumma, Jag har en hittat en bra och bekväm position på cykeln i Tempo utförande, och det känns bra och naturligt att ligga i aero position. Min första seger, strålande, jag är trött nu men såklart mycket nöjd med dagen.

På lördag den 9 Juni smäller det i Borås, kul med ett stadslopp i triathlon det kommer vara mycket publik på plats, vi ska simma i kanalen, växlingen kommer ske vid busstorgen, cykling ut ur stan och tillbaka och löpning i Stadsparken.

Här är en officiell film hur det såg ut och gick förra året som är kul att kolla på http://www.youtube.com/watch?v=5aiMXSMDh0U

Det blev mer eller mindre bestämt i går kväll när jag pratade Robert om vi skulle träna ihop i dag, att man kunde springa en lokal tävling arrangerad av Hemmabutiken runt sjön Gersken på 4.7Km, sen ta med våtdräkterna och ev simma efteråt.

Kom i säng 07:30 på morgonen efter jobbnatten, sov 3 timmar, hade inte handlat så fick bli en shake till snabbfrukost sen ta Mtb:n ner till Gersken för att anmäla mig och få nummerlapp till löp tävlingen 11:30.

löpte milen i går på träning och jobbat natten så man kunde väl inte ta det så jätteseriöst, men som Robert sa, det blir ett roligt spontant avbrott i träningen.

Och vissa saker behöver man inte satsa 110% på utan det är roligt att bara deltaga och det blir en bra träning som man inte kan träna annars för det blir inte samma sak på träning även om man kör hårdpass.

Starta 12:00, Gersken är en rolig slinga att löpa, det finns platta partier utmed Maxi sidan, sen lite backar bort emot Ängabo och stigar på andra sidan så det är väldigt varierande och rolig löpning som ger bra träning. Men det var med tunga steg jag sprang och stela vader sen i går.

Men sprang runt på 19:18 vilket ger ett snitt-tempo på 4:10 ungefär så det var faktiskt helt OK, vi va en del där från klubben och Robert vann på 16 nånting :S Erik på andra plats Gary kom nog in på 4, sen vet jag inte vad jag kom in, jag såg 3 st före mig sista kilometern men jag kände eller orkade inte för att jaga ikapp gick nog in där 8-9 plats ungefär..

Sen bytte vi om till våtdräkt och jag simmade 1200 Meter och Robert körde sina 1370 och va uppe en bra bit före mig, även om han kör träningsfart. Jag måste säga att jag är mycket imponerad av Robert Schelin och lyssnar gärna på vad han har att berätta och lär mig genom att kolla på han. Även om man simmar i sitt egna tempo på öppen sjö så är det kul att ha med någon samtidigt i sjön.

I dag kom jag väldigt nära min gräns vad jag klarar av i sjösim, ena vägen gick jättebra och jag låg nästan bakom eller inte allt för långt bakom när vi vände, (jag vänder lite tidigare) men sen tillbaka vägen, då var det motvågor och det va tuff simning för mig, kallt var det också, och stömt. så jag fick ta i lite mera blev lite trött och började känna vad som vad på väg att hända, så jag slog av lite på takten och vilade sen försökte behålla lugnet och hitta en långsammare takt. och det gick bra, jag kom över med några minuters längre simtid på den sträckan.

Man ska ha respekt för naturen och kropps-signalerna, det händer ju faktiskt att folk drunknar lite då och då, och simmar man slut sig och är mitt ute på sjön som jag var så är lätt hänt att man kan styrka med. så man ska ha respekt och veta vad man klarar av, det är en sak när man har följebåt på tävling, men att träna själv mitt ute på sjön.. kan gå illa.

Samma sak när man cyklar, ligger man ute flera timmar, så blir man en trafikfara till slut, man måste ha koll på sin kropp och varnings-signaler, man sysslar  med detta med livet som insats och det är många dör varje år.

Nästa anhalt var Gymmet för lite core-träning, vill inte verka spännig eller så men jag tycker det är kul att se när folk lägger upp bilder och det visar ju ändå formen på ett rättvist sätt.

Jag känner mig i hyfsad form nu, men jag har sett vad mina konkurrenter presterar i seniorklassen så jag har bestämt att droppa några kilo för att få en lättare känsla och ev kunna prestera lite bättre och ytterligare ett steg i utvecklingen framåt att bli en bättre atlet.

Jag har sakta men ovetande slarvat en del med kosten dom sista veckorna, så nu när jag fått upp ögonen för det så blir det skärpning.

Fick reda på i dag om en rolig serie-tävling (klassiker) där första går i morgon, så det blir ytterligare en spontantävling som jag panerar att ställa upp i som rolig och mer givande träning.

Så uppdate kommer om den i morgon hur det gick och vad som hände.

Trevlig helg gott folk!

Ja hopp, då va det dags för triathlonpremiären, Sprint i Hallsta seniorklassen.

Vi åkte upp dagen innan och checkade in på campingen, tog en sväng på cykeln på banan som skulle cyklas, kollade in simbanan och växlingsområdet och allt verkade lugnt, det kändes bra allting.

Sov bra på natten vakna tidigt innan klockan ringde, drog ner med magnus & jenny från klubben och hämtade nummerlappar och snacka lite om banan så man visste precis hur man skulle komma ur och in växlingen.

Växlingsområdet..

Vi checkade ut från campingen och gick ner till tävlingscentrum, jag gick och checkade in min cykel och riggade upp min växling.

20 Minuter innan min start tog jag på mig våtdräkten, notera att jag tar på mig den bak & fram! jösses… tog av mig den och på mig den rätt under 2 minuter, lagom uppjagad..

Sen gick jag och checkade in på simstarten, och hoppade i vattnet. Det skulle vara hängande start från vattnet bakom ett snöre.

La mig längst ut till vänster i vågrät startposition, 2min till start kände ingenting, 1 minut till start inga känslor i kroppen, 30 sekunder kvar till start, jag var som ett skal, jag hade inga känslor i kroppen alls jag bara låg och vänta på ett startskott, så small de!

Tanken var att jag skulle försöka komma upp inom ett par minuter efter ledarna eller huvudgruppen ur vattnet och jobba igen förlorad tid på cykeln och eventuellt löpet om det skulle kännas bra så kan jag springa fort en bra dag.

Men jag hade grott hjärna från det att jag gick i vattnet. jag började med att ha en alldeles för dålig ”uppvärmning”  jag simma bara några meter fram och tillbaka, jag skulle ha gjort en 100-150 meter insim, det hade jag inte en tanke på.

Sen jag är svag simmare det vet jag, och simmar man på minsta lilla över sin förmåga så straffar det sig, fruktansvärt mycket.

Man tänker inte på det när man gör det men när man simmar i simhallen så har man en trygghet där som man inte tänker på, i torsdags simmade jag lätt 1000meter rakt av i bra fart och det känndes skitbra. nu detta var mitt första riktiga sjösim och med våtdräkt. Jag prövade ju våtdräkten i sjön hemma härom dan men det va 10-15 minuter och det va så många nya upplevelser på en gång att jag kunde inte analysera något av det.

Nu var det mitt i en tävling, öppet vatten 750 meter, hårt tempo, och våtdräkten är ju ny för mig, jag vet inte hur jag kunde missa detta när jag prövade den innan i sjön men den sitter högt upp på halsen och jag drog några kallsupar på vägen ut hostade lite, simmade på för fort behövde andas in mera men jag fick dåligt med luft..

gick över och prövade ryggsim, men jag hade lika svårt att andas där.. försökte lite olika saker men lönlöst.. jag började med bröstsim för att lugna andningen men jag fick så dåligt med luft ett jag började hyperventilera nästan och få panik känslor i kroppen, och detta va helt nytt och främmande och obehagligt då jag aldrig känt så här innan nån gång.

Jag simmade intill båten och berättade att jag inte kunde andas, men jag ville inte bryta, så dom skulle ro med mig och hålla lite koll, jag försökte från början satte igång att simma men jag hade såna problem att jag ville inte stoppa ner huvudet i vattnet och simma, jag gick upp i båten och vi knäppte upp i ryggen lite om det skulle släppa på trycket på halsen. så jag försökte igen, nu hade jag kommit halvvägs bort till vändningen. och jag märkte de här går inte.

Jag var alldeles för oförberedd på att simma i öppen sjö, detta var riktigt dåligt av mig tycker jag. Jag visste att simmet kommer bli tufft men jag tog det inte riktigt på allvar, jag tänkte kallt med att jag skulle hänga med dom snabba simmarna i deras baksug.

Jag valde att kliva av banan här, jag hade för stora problem.

Inte den premiären jag hade målat upp i min fantasi riktigt, men jag visste vad jag gav mig in på, och jag visste att i princip hela denna säsongen kommer bli en lärdomsresa och jag kommer göra flera misstag, men detta är sporten jag vill bli duktig på så nu tar jag med mig den här läxan hem, lär mig av den och kommer tillbaka snäppet starkare till nästa tävling som är ”Mitt i Borås Triathlon” inom 2 veckor den 9 Juni, där jag åter ställer upp i tävlingsklassen.

Det jag kommer göra nu inför nästa tävling är att jag kommer modifiera min våtdräkt och sätta saxen i den och pröva mig fram en bra passform, och träna på 1500 Meters distans sjösim i Gersken.

Och då hoppas jag kunna ta mig hit till mål =)

Men klubben hade framgångar, Gary Larsson vann sin mastersklass!

I Söndags var det  dags för årets först cykel-lopp, Hisingen runt långa slingan på 15 Mil skulle åkas.

Var ute med 7 klubbkompisar dagen innan och körde lite i grupp, och vi fick även lite repetition på minnet av Robert Schelin vad man ska tänka på när man kör på rulle, vad man ska göra och inte göra, lite tecken och liknande.

Blev 80Km åkning med gruppen och det kändes bra inför Söndagen.

Började med att vakna på Söndag och packa mina kläder och utrustning, på tävlingar ska jag använda mig av en ”Body” istället för byxa & tröja, och den var riktigt skön att cykla i.

Men jag tänkte det när jag packade ner mina saker ”va lätt det är att glömma något”, när man packar istället för som en träningsrunda bara klär på sig.

Jag han komma så jag hade 25 Km kvar till Göteborg så kom jag på att jag inte hade packat ner hjälmen..

Blev lite uppjagad för jag ville vara nere i god tid och hitta parkering och navigera genom Göteborg över huvud taget tycker jag inte om. Hade fått ett mail veckan innan att det inte finns parkeringar vid startområdet också så jag visste att ja skulle behöva åka runt och leta.

Hem hämta hjälmen, och var på väg tillbaka igen. Skulle ju även hämta ut min nummerlapp och chip innan start.

Det var nästan folktomt när jag kom dit ändå, fick ut min lapp, chippet fästes på hjälmen, jag hittade en sidogata och ställde mig och bytte om och laddade fickorna med energi.

1700 Cyklister på plats till 3 bansträckningar, drygt 400-450 till 150 slingan.

Det var många motionärer på plats men i princip alla som startade i 150 gruppen var seriösa cyklister. majoriteten var olika cykel team och klubbar som var där.

8:30 kom vi iväg och min tanke var att hela tiden ha kontakt med täten och inte tappa några (så långt de skulle bära). Vi kom ut ur bostadsområdena och ut på landsvägen efter några Km och jag låg allra längs fram i täten och drog hela fältet med team cykel-City tätt bakom sen 3-4 andra team, PCK, Stern Racing, Team Kungälv bl.a

Efter 6 Km kom Team CC upp och tog över och jag backade bak lite, ska hålla 15Mil och orka hänga med.

Cykel är en lagsport, hamnar man efter är man körd, man kan i princip aldrig åka ikapp en klunga om man hamnar efter och är själv, för en grupp eller klunga cyklar mycket fortare än en ensam cyklist, likadant att man kan inte köra ifrån en grupp på egen hand, för att dom kommer ikapp när dom ligger på rulle så man måste vara några som samarbetar.

efter 3-4 mil gick jag bak lite och skulle fylla på med energi så jag fick en lucka på 200Meter och fick panik, jag kommer inte komma ikapp om jag inte cyklar på allt va jag har i 1-2 minuter, och är jag inte ikapp då är jag körd om jag vill åka med tätgruppen. Jag trampade på så mycket som jag aldrig har gjort innan plus att gruppen fick en korsning där framme så dom sänkte sin fart så det va precis att jag han komma upp, med mycket flås men så fort man får kontakt med gruppen är det mycket enklare att åka med i deras tempo.

Vi som var kvar av den snabba gruppen hade hela tiden en motorcykel som åkte med oss och ledde vägen, och fotade ledar gruppen hela tiden.

Här ligger jag näst närmast kameran.

Det var tuff körning här framme när teamen ökade tempot var det alltid några som inte orkade hänga med så gruppen blev bara mindre och mindre hela tiden.

Team cykel city låg nästan alltid i täten och drog dom hade sin rulle.

Här ligger vi i en vinge över hela vägen då det blåste snett från höger.

Nu var det bara dom bästa cyklisterna kvar och dom körde hårt.

Men jag hängde med

efter 65Km kom backarna, och det var många som tappade här som inte orkade tätens tempo, det var många som låg framför mig som tappade några meter till täten och då tappar jag dom också, jag såg vad som var på väg att hända och jag ville inte tappa dom än!

Jag jobbade förbi alla som inte hängde med men då hade ledarna fått 2-300 meter redan och jag visste med en gång att det kan inte jag jobba ikapp.

men jag försökte trampa på, så det va 15 Km där som jag cyklade helt själv, såg ingen varken framåt eller bakåt helt ensam var jag.

Jag visste att dom starkaste bakom mig kommer bilda en liten grupp och köra ikapp mig, och jag kommer aldrig komma ikapp dom framför på egen hand, så jag passade på att fylla på med lite energi och ladda om för att vara stark när första gruppen bakom kommer ikapp.

Som jag visste Team PCK kom upp med 3 gubbar 1 från cykelcity och 1 från team kungälv. så jag åkte med i deras rulle och nu gick det fort igen!

mötte upp dom som körde 110km i en korsning så nu blev våran grupp ganska stor. Sen låg vi och körde ihop hela vägen in.

När vi kom in mellandom 2 sista rondellerna innan mål låg jag på andra rulle och gick upp och drog sista vägen in i mål och det var ingen från gruppen som gick om mig så jag gick in i mål först där.

Även om detta är ett motionslopp officiellt så var detta en tävling rätt av, jag såg vad det va för folk och team som va där och körde och detta var inte motion, Ted Ås gick in i mål med tätgruppen på 3:36, han är Ironmanvinnare och har fina placeringar i SM och utomlands.

jag gick in på 3:55:47, jag hade bara 32 Cyklister framför mig i resultatlistan så en 33-PLATS är ju helt över mina förväntningar.

33-Plats med en snittfart på 37.1Km/tim  och ett medeltempo på 1.37Min/Km Medelpuls på 75% och 890M klättring över 150Km

NÖJD!!  =)

Jag är SÄMST.. SÄMST på att ladda upp, jag var med på spinningen i onsdags som mitt sista träningspass innan varvet, trampade inte på nått märkvärdigt utan ville bara vara med och trampa runt, men det gjorde ont i mina lår.

Kostade på mig 2 vilodagar tro-fre, tog en morgonpromenad torsdag morgon på 7Km, tänkte göra det på fredan med som aktiv vila, men det gick inte, jag orkade knappt stå upp på benen, dom var helt färdiga..

Jag åt så mycket skäpmat och onyttigt hela fredan att magen stod ut åt alla håll och kanter att jag övervägde på riktigt att ställa in varvet för jag mådde så illa och blev så kass i magen, suck..

Jag presterar nog bättre, eller det känns bättre när jag sköter min kost som vanligt, äter en stadig frukost och tävlar på de än att försöka bunkra upp för det klarar inte jag utan att överdriva matintaget..

Mådde OK på morgonen så vi tog bilen ner till Åby travbana, och åkte buss där ifrån ner till startområdet i slottsskogen.

Promenerade ner till slottsskogen, kände mig ganska neutral i kroppen, varken bra eller dålig.

Tanken var ju att jag skulle åka hit och sätta ett nytt personbästa och gå under 1:40.00, och se det hela som ett seriöst träningspass då löpning inte är det jag tävlar i.

Vi slog oss ner i folkmassan, runt 63.000 löpare skulle springa 21Km, 75.000 anmälda till hela eventet, 200.000 personer på plats runt banan som publik, detta är VÄRLDENS största halv maraton.

Tanken var att äta en Vitargo bar runt timmen innan start, dricka elektrolyter, och ta med mig 2st gels att klämma utmed banan. Jag använder mig enbart av Vitargo under tävling, och tar det som erbjuds om det skulle behövas.

Kallt var det innan start, men vad ändå dagt att börja klä av sig redan 40min innan min startgrupp skulle iväg, jag sprang seedingloppet i mars på en tid som jag inte var riktigt nöjd med, men fick i varje fall starta i grupp 5.

30 Startgrupper totalt, eliten först, sen beroende på hur snabbt man springer sållas man in sin startgrupp, det är runt 3000 löpare i varje grupp.

Jag pissade 3 gånger innan start, och var ändå mera nödig när jag gick och ställde mig.. suck

Det var tjock med folk, jag fick rådet innan loppet att inte sätta upp en tid för det är svårt att ta sig fram, jo tack.. man fick springa slalom och anpassa sig efter långsammare löpare..

Men jag tyckte ändå att jag lyckade komma fram hyfsat, loppet kändes bra.. eller nää fantastiskt bra! förutom att jag typ fick kramp i vänstra vaden vid kilometer 3 och jag sprang hela loppet med smärta är väl att överdriva men det enda jag tänkte på under 18Km var min vad, det gick inte att koppla bort såpass mycket störde det mig..

sen hände det nått med mitt tempo vid km 12!

Den där lilla skvätten urin jag lämnade kvar i blåsan.. jag fick stanna och ta en pisse paus helt enkelt, jag ville inte springa pissenödig =(

Annars vilken kontroll jag hade under hela loppet! jag sprang väldigt stabilt och kontrollerat, aldrig något flås, aldrig några jobbiga partier på en halv tuff bana med några långa stigningar. Jag tog mina gels vid km 9 och 15 ihop med lite vatten.

och sprang i mål på en officiell tid 01:35:16

Jag ”putsade” mitt personbästa med drygt 7 minuter haha, helt otroligt! vilken tävling.

Jag hade samtliga 5km tider under 23 minuter, och första milen gick på 44½ minut, gick i mål med en medeltempo på 04:31/km

och tog placering 3316

Sen var det bara att packa ihop och åka hem och njuta och låta tiden sjunka in =)

Detta var ett fantastiskt event, vad mycket folk det stod utmed banan och hejade på, var runt 50 olika stationer utmed banan men band som stod och spelade och publik arrangörer, det var en jättehärlig stämning och man såg glada miner över allt, det var jättekul att springa och det var en fantastiskt upplevelse. Jag hade gärna gjort det igen nästa år men tanken är att jag ska göra en stor tävling utomlands denna tiden nästa år.

Jag har en tjejkompis jag vill tipsa om som jag tycker är jättemodig! Hon tränar visserligen en hel del, men har aldrig varit en löpare, hon går mycket morgonpromenader och tränar på gym och cardio, joggat lite de sista har jag sett facebook hon lägger upp ibland, hon har aldrig joggat en mil över huvud taget innan och hon bestämde sig strax innan att springa göteborgsvarvet, detta är ändå ett halv maraton 2.1Mil, så jag blir jävligt imponerad och tycker det vad väldigt modigt.

Hon har en hemsida http://www.firejennifer.com/ där man kan läsa om hennes påhitt =)

Jag är djupt imponerad av hennes beslut att springa.